Idag är det skolavslutning här och jag ser finklädda elever som med spänning väntar på sina betyg och som med glädje ser fram emot ett långt sommarlov. Betyg. Vilket knäppt påhitt. Och så fel det kan bli. Tänker på mina betyg. Jag gick i klass A men skulle egentligen ha gått i klass B för de som gick i klass B bodde i mitt kvarter. Nu fanns det inte plats i klass B så jag fick gå i klass A och med elever som bodde i ett annat kvarter längre bort. Nu var det så att klass A hade många studiebegåvningar och klass A:s medel låg högst jämfört med alla andra klassers. Jag var eventuellt ingen studiebegåvning (var en drömmare och hade andra tankar att tänka på) och hamnade i stort sett alltid (förutom i svenska, musik, slöjd och gymnastik) under medel på proven i min klass. Hade jag däremot gått i klass B hade jag alltid legat över medel och därmed fått högre betyg och kanske därmed fått bättre självförtroende och självkänsla och kanske därmed kommit in på de gymnasielinjer jag ville och kanske därmed hade haft ett helt annorlunda scenario i livet. Bättre eller sämre ska vara osagt men om jag bara tänker på hur märkligt det kan bli i bedömningen av en elevs kunskaper. Ansågs jag ha mer kunskaper i klass B än i A trots att jag i verkligheten kunde exakt det jag kunde oavsett vilken klass jag befann mig i? I klass A medel och i klass B över medel. Så hur bra var jag egentligen? Matematik hörde inte till mina favoritämnen och betyget låg på en etta när jag bestämde mig för att göra någonting åt det. Jag fick en lärare som ”tog sig an” mig och till slut efter lite extra plugg så stannade betyget på en stark fyra. Egentligen ville hon ge mig en femma men hon hade för lite femmor att dela ut så det fick bli en stark fyra. Men vem ser på pappret att den är stark? Ingen såg det när jag senare sökte in till gymnasiet. Förstår att det är en svår fråga det här med betyg. Generellt sett tycker jag att det är olyckligt att redan från tidig ålder måste bli bedömd och värderad. För att inte tala om hur det måste kännas för läraren att behöva ge någon underkänt? Det är väl ett betyg till läraren att de misslyckats med sin undervisning? Ge mer resurser till skolan så att alla elever går ut med högsta betyg. Då hade alla samma utgångspunkt att välja sin framtid på ett helt annat sätt. Undrar hur samhället hade sett ut då?