Noll ös, medvetslös

IMG_4653Varför ska det vara så svårt? Att göra ingenting utan att få dåligt samvete? Eller dåligt samvete vet jag inte om det är, men meningslösheten gnager sig in och stör. Jag la glatt min hjärna i hängmattan (som jag skrev i mitt tidigare inlägg) för lite semester och det visade sig att det inte alls gick så bra. Jo, till en början, de första timmarna gick det galant men sen började jag känna mig onyttig och det började krypa i kroppen. Snart hade min hjärna hoppat ur hängmattan och började klura på olika framtida scenarier. En utställning kanske? En serie helt nya målningar? Kanske dags för en skulptur? Ska jag börja verkställa min app? Nä, tillbaka till hängmattan! Håll inte på med såna där osemestriga tankar! Bångstyriga hjärna. Vad är semester egentligen? Jag kan förstå vad semester är om man är anställd någonstans och har ett uppdrag som till exempel sopåkare. Det finns ju ingen risk för att de plötsligt tar sopbilen en dag på semestern och tömmer sopor (man kan inte räkna in att de måste gå ut med sina egna sopor…), men när man som jag arbetar året runt med det jag själv har valt och tycker är roligt, (självklart kan man säkert tycka att det är roligt att vara sopåkare och man kan också självklart ha valt det…men du kanske fattar vad jag menar…)då blir det mer svårt att definiera sin semester. Det är svårt att släppa tankarna och inte tänka någonting. Det är ju helt omöjligt. Sedan trivs jag inte alls med att dagens största händelse är att trassla ut hörlurarna till mobilen. Jag blir nervös helt enkelt, otålig och bitchig. Ja faktiskt lite olycklig till och med. På sommarloven när jag var barn längtade jag alltid tillbaka till skolan redan i juli. När man hade badat i flera veckor så läpparna blev blå och när man plockat och ätit alla blåbären (då blev dom ju också blå!) i skogen så kändes det som om man kunde den där visan. Jag längtade efter framåtrörelsen och självklart efter alla aktiviteter som låg i dvala under sommaren. Det längtar jag efter nu också. Framåtrörelse och aktiviteter. Och så längtar jag efter regn.

5 reaktioner till “Noll ös, medvetslös

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.